Fort och fel i it-utvecklingen.

Postad av den 9 Dec, 2016 i Blogg | 0 kommentarer

Upproren kring framhastade it-system börjar bli fler. Som en forskare på Göteborgs Universitet uttrycker det: ”Det är idag enklare att boka en resa till Katmandu (inklusive hotell och flygtaxi) än att göra en reseräkning eller attestera en faktura via GU” (Göteborg Universitets intranät).

Så ser det ofta ut hos framförallt myndigheter men säkert också i många privata företag. Det finns en iver att effektivisera och tidsramarna för att ta fram it-lösningarna är oftast inte realistiska. Fort och fel. Men bara man skyddar sig bakom ordet ”digitalisering” så verkar alla misstag förlåtna.

Mikael Karlsson skriver en insiktsfull analys om digitaliseringens avigsidor, hur myndigheter och företag stressas in i ineffektiva it-system ivrigt påhejade av politiker och VD:ar som ser digitalisering i sig som ett mål, inte effektivitet av flöden och processer.

Inget it-system blir bättre än sina användare
Först har vi det klassiska problemet ”skit in – skit ut”. Det är ett faktum att alla it-system är beroende av att en mänsklig hand matar in information av viss kvalitet i rätt fält och enligt gemensamma riktlinjer. Det i kombination med att användarna ibland har låg förståelse för hur viktigt det är att verkligen göra rätt (och att gå på de utbildningar som erbjuds) gör att kvaliteten överlag blir låg och att känslan att ”varför måste jag göra det här” växer.
I de fallen måste en varningsklocka slå till. Många suckar för sig själva och vågar inte protestera över att vissa processer tar dubbelt så lång tid som förut. It-avdelningen bestämmer, ledningen är ovetande eller står för långt ifrån vardagen.

It-haverikommission

Ledande it-experter menar att det behövs en it-haverikommission för att hindra att framförallt myndigheter alltför lättvindligt beslutar om nya it-system.
Flera statliga it-projekt har lett till samma eller mer administration då digitalisering har blivit ett självändamål. Brådskan att ta fram systemen leder också till haveri där Jordbruksverkets system för att betala ut EU-stöd är ett skrämmande exempel.

Sverige ligger efter i digitalisering
Våra nordiska grannar har kört om oss i digitalisering. Det tål inte vår regering som menar att Sverige ska leda utvecklingen. Därför tillsätter de extra pengar för att myndigheterna ska komma ikapp, det kommer säkert att ske med pressade tidsplaner och illa planerade projekt som bara leder till mer administration.

Digitalisering ska ske underifrån, utifrån behov från medvetna användare som både kan ta ansvar för och uppskattar de it-lösningar som levereras. Politiker som tar lättvindliga beslut skulle sitta i ett patientjournalsystem och mata in uppgifter. Då skulle de förstå att digitalisering handlar mer om utbildning av användare som kan ställa relevanta krav än om it-system som ritas upp på en whiteboard av en strategigrupp.
De tillsynes självklara råden för hur man ska utveckla ett it-system verkar vara de svåraste att applicera i praktiken:

• Utgå alltid från slutanvändarna när ett system ska byggas eller köpas in.
• Bygg it-system i mindre steg, sjösätt tidigt och lär dig av hur systemet verkligen används.
Var alltså beredd att ändra och göra om. Ta med kapacitets- och säkerhetsaspekterna från början.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *