Den anti-digitala bokbranschen

Postad av den 1 jan, 2013 i Blogg | 0 kommentarer

Med iPadens utbredning börjar svenskarna låna allt fler böcker digitalt. Läsupplevelsen är så bra att man snabbt uppskattar smidigheten. Men det finns hinder och det är både förlagen och en del av författarkåren som försöker vrida tillbaka utvecklingen. Belackarna står på båda sidor, precis som i musikbranschen.

 

Elib dikterar
Elib är förlagens gemensamma produktionsbolag och plattform för e-böcker. På elib.se kan man dels köpa förlagens böcker för att läsa på sin iPad eller låna gratis från anslutna bibliotek. Bokbranschen har förberett sig bättre än musikbranschen för att äga distributionen och även om digitala böcker kullkastar det mesta runt affären med en pappersbok, så är det inget fristående “Spotify-fenomen” som hotar bokbranschen.
Styrelsen i Elib består av prominenta herrar och en dam från de ledande svenska förlagen. Inte en enda representant för biblioteken. Men det är ju klart, det är ju förlagens kund. Men det är redan tydligt att förlagen aktivt sinkar bibliotekens e-utlåning.

Författarnas arvoden
Låt oss börja med “inifrån-och-ut-tänket” när det gäller författarnas arvoden: I det fysiska biblioteket köps boken till ordinarie pris hos förlaget. För varje tillfälle en bok lånas ut på ett bibliotek betalar staten 1,32 kr till författaren. Men det gäller inte e-böcker, för där har förlagens advokater bestämt att ett e-lån är en “exemplarframställan” och inte ett lån  – även om boken bara går att läsa i 28 dagar. Sedan får man låna om den.
Sveriges Författarförbund ställer sig på förläggarnas sida: I en debattartikel i SvD  menar man att samma modell ska gälla för e-böcker som vanliga boklån, dvs ersättning per utlånad bok, begränsningar i antalet nedladdningar m fl anti-digitala uttalanden. Unni Drougge tillhör författarna som anser att Författarförbundet spanar efter den tid som flytt och pekar bl a på de orimliga kostnaderna som biblioteken betalar för varje e-lån: 20 kr per styck, mångdubbelt mer än för en bok i papper.

Förlagens svångrem
20 kr per nedladdad bok för biblioteken och ingen lösning för författarnas arvoden. Som om det inte vore nog så inför också förlagen karenstider på 120 dagar för nya e-böcker innan de går att låna gratis. Visst kan man förstå att det beslutet tagits i Elibs styrelserum, men det är samtidigt en björntjänst till de förlag och författare som tänker nytt. Någon gång ska det nya börja och det brukar starta där det gamla envist blundar för framtiden.

Det pyser – men långsamt
Det offentliga ska iallafall starta en utredning via Kungliga Biblioteket som ska ta reda på “vilka insatser som behövs för att underlätta för biblioteken att tillhandahålla e-böcker.” En liten men tydlig krusning på ytan. Dock behövs helt andra krafter för att vi konsumenter ska få tjänster som andas 2000-tal.

Framtiden för boken är social
Hur skulle då en framtid för boken se ut? En framtid med fokus på läsupplevelse och nya möjligheter för författar-skrået? Ja, en sak är säker: När bokhandel och förlag spelar mindre roll övergår marknadsföringsfrågan till författaren själv. I bästa Gagnam-style kommer nya, kreativa författare att se dagens ljus, författare som interagerar med sina läsare, står på scenen och erbjuder oss läsare en helt ny upplevelse. Är det inte så vi vill ha det?

En föraning är Readmill – där en bok blir ett socialt fenomen. Så långt ifrån förläggarnas anti-digitala attityd man kan komma.

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *