Medier och annonsörer blundar för fejkade nyheter och brott mot marknadsföringslagen.

Sedan september 2022 har kriminella inom kryptovalutor utnyttjat SVT, Aftonbladet och drakarna Jacob De Geer och Shervin Razani för att lura oss in i krypto-bluffar.

Det finns flera märkligheter med detta:

  1. Varför finns ingen rimlig annonsgransking hos Meta?
  2. Hur kan några av Sveriges största medieföretag hålla tyst mot Facebook?
  3. Hur kan det få hålla på i olika skepnader i ett halvår?
  4. Varför går annonsörer med på att annonsera i kanaler som släpper fram annonsbluffar?

Vi kan utgå ifrån att amerikanska mediejättar som Meta skyddar sig med den långtgående yttrandefriheten och att ”de gör så gott de kan”.

Men det räcker inte på långa vägar i en värld som just nu behöver allt annat än falska nyheter. Det är både rimligt och klokt att stoppa uppenbart falska annonser innan de publiceras. ”Gammelmedia” hade ett medverkansansvar för annonser – det är som bortblåst i sociala medier. 

Varumärken under attack

Medierna som utnyttjas för brott är i det här fallet SVT och Aftonbladet. Båda har torftig rapportering om attacken mot deras varumärken. Medan Aftonbladet tycks blunda helt så har åtminstone SVT presterat en artikel i oktober 2022. Även BrakeIT rapporterade i november men mest ur ett uppgivet perspektiv.

Mediehusen borde stå på barrikaderna och skydda sina varumärken genom konsekvent rapportering och ifrågasätta Facebooks annonsgranskning. Varumärkena är ju under attack!

Men så länge ingen orkar ta i med hårdhandskarna, så strömmar pengarna in till Facebooks aktieägare. Därför fortsätter bluffarna. Det kanske är dags för IAB Sweden att genom sina annonsörer föra debatt mot Meta om annonsgranskning? Ja, någon måste slå på trumman.

Läs mer

Barbie får Google att se rosa!

Filmen kostade 140 miljoner dollar att producera, marknadsföringen 150 miljoner och premiärhelgen drog den in 350 miljoner. Vi talar om Barbie.Med en

Rulla till toppen